Stadgar

Normalstadgar för idrottsförening
Antagna av Riksidrottsstyrelsen
STADGAR
för den ideella föreningen Ljungbyheds Idrottsförening, fotbollssektionen med hemort
i Klippans kommun.
Bildad den 14:e augusti 1940
Stadgarna senast fastställda/ändrade av årsmötet den 28:e februari 2009

Idrottsrörelsens verksamhetsidé

Idrott är. . .
. . . fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra.

Idrott består av . . .
. . . träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott . . .
. . . i självständiga föreningar och förbund som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse
förenad i Riksidrottsförbundet.

Vi delar in vår idrott . . .
. . . efter ålder och ambitionsnivå. Med barnidrott avser vi i allmänhet idrott till och med tolv
års ålder. Med ungdomsidrott avser vi idrott för tonåringar upp till och med 20 år. Med
vuxenidrott avser vi idrott för dem som är över 20 år.

I barnidrotten leker vi och låter barnen lära sig olika idrotter. Barnets allsidiga
idrottsutveckling är normgivande för verksamheten. Tävling är en del av leken och ska alltid
ske på barnens villkor.

I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på prestationsinriktad tävlingsidrott och
hälsoinriktad bredd- och motionsidrott.

I tävlingsidrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande. I den
hälsoinriktade bredd- och motionsidrotten är trivsel och välbefinnande normgivande medan
prestation och resultat är av underordnad betydelse.

Vår verksamhetsidé
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och
psykiskt som socialt och kulturellt.
Därför vill vi utforma vår idrott så att :
• den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll
• alla som vill, oavsett ras, religion, ålder, kön, nationalitet, fysiska och psykiska
förutsättningar, får vara med i föreningsdriven idrottsverksamhet
• den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar
• de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet
• den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.
(Idrottsrörelsens verksamhetsidé är antagen av 1995 års Riksidrottsmöte. Ang ”Bra idrott
och bra i idrott” se bilaga).

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Ändamål
Föreningen skall bedriva följande idrotter:
FOTBOLL, för såväl barn och ungdom som dam och herr.
Föreningen har som ändamål att bedriva sin idrottsliga verksamhet i enlighet med
”Idrottsrörelsens verksamhetsidé”, samt med särskild målsättning att:
• ge ungdomar i bygden en meningsfull fritidsaktivitet
• aktivt stötta samhället i övrigt när det gäller att reducera våld och drogmissbruk.

2 § Sammansättning
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
Formellt anses man vara medlem då den av årsmötet bestämda medlemsavgiften erlagts.

3 § Tillhörighet mm
Föreningen är medlem i följande specialidrottsförbund (SF):
SVENSKA FOTBOLLSFÖRBUNDET och är därigenom ansluten till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF). Föreningen tillhör dessutom det distriktsidrottsförbund (DF) inom
vars område föreningens hemort är belägen samt vederbörande
specialidrottsdistriktsförbund (SDF) inom det SF-distrikt där föreningens hemort är belägen.
Föreningen är skyldig att följa nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut
fattade av överordnat idrottsorgan.
På begäran av RS eller vederbörande SF-, SDF- eller DF-styrelse är föreningen skyldig att
ställa föreningens handlingar till förfogande samt lämna av dessa organ begärda uppgifter.

4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte och styrelsen.

5 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två
styrelseledamöter var för sig.

6 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden from den 1 januari tom den 31
december.

7 § Stadgetolkning m m
Uppstår tvekan om tolkningen av dessa stadgar, eller om fall förekommer som inte är
förutsedda i stadgarna, hänskjuts frågan till nästkommande årsmöte. I brådskande fall får
frågan avgöras av styrelsen. Medlem förbinder sig genom sitt medlemskap i föreningen att i
fråga om tillämpning av dessa stadgar inte väcka talan vid allmän domstol. Tvist om
tillämpning av stadgarna skall i stället avgöras i enlighet med vad som anges i 33 §.

8 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna
röster. Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen avges av såväl medlem som styrelsen.

9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet avgivna
röster. I beslut om upplösning av föreningen skall anges dels att föreningens tillgångar skall
användas till bestämt idrottsfrämjande ändamål, dels var den upplösta föreningens
handlingar m.m. skall arkiveras tex i folkrörelsearkiv eller motsvarande.
Beslutet, jämte bestyrkta kopior av styrelsens och årsmötets protokoll i ärendet, samt
revisionsberättelse jämte balans- och resultaträkningar, skall omedelbart tillställas
vederbörande SF.

FÖRENINGENS MEDLEMMAR
10 § Medlemskap
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att vederbörande kommer att
motarbeta föreningens ändamål eller intressen.
Beslut att avslå medlemsansökan skall fattas av styrelsen.
I beslutet skall skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande skall iaktta för att
överklaga beslutet. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas
den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor enligt reglerna
i RF:s stadgar

11 § Utträde ur föreningen
Medlem som vill utträda ur föreningen, skall skriftligen anmäla detta till styrelsen och anses
därmed omedelbart ha lämnat föreningen.
Medlem som inte har betalat medlemsavgift för två på varandra följande verksamhetsår får
anses ha begärt sitt utträde ur föreningen. Medlemskapet upphör i sådant fall genom att
personen avförs från medlemsförteckningen.

12 § Uteslutning mm
Medlem får inte uteslutas ur föreningen av annan anledning än att denne har försummat att
betala av föreningen beslutade avgifter, motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål,
eller uppenbarligen skadat föreningens intressen.
Beslut om uteslutning får begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning
får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen
varning.
Beslut om uteslutning eller varning får inte fattas utan att medlemmen inom viss tid, minst 14
dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet
ifrågasätts. I beslutet skall skälen härför redovisas samt anges vad medlemmen skall iaktta
för överklagande. Beslutet skall inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen tillställas
den berörde.
Beslut om uteslutning eller varning skall fattas av föreningens styrelse och får av den berörde
överklagas inom tre veckor enligt reglerna i RF:s stadgar.

13 § Medlems rättigheter och skyldigheter
Medlem
• har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
• har rätt till information om föreningens angelägenheter,
• skall följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 3 §
nämnda organisationers stadgar, bestämmelser och beslut.
• har inte rätt till del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen,
• skall betala medlemsavgift senast den 1.FEBRUARI samt de övriga avgifter som beslutats
av föreningen.

14 § Deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är
vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar.
Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av styrelsen eller, om denna
så bestämt, av sektionsstyrelsen. Om tävlingen eller uppvisningen arrangeras utanför
Sverige, skall också vederbörande SF ge sitt samtycke, såvida inte SF beslutat om en annan
ordning.
Är arrangören inte ansluten till det SF som är organiserat för att omhänderha den idrottsgren
vilken tävlingen eller uppvisningen gäller, får medlemmen delta endast om detta SF godkänt
tävlingen eller uppvisningen.

ÅRSMÖTET och EXTRA ÅRSMÖTE

15 § Tidpunkt, kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, hålls före utgången av FEBRUARI
månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet skall av styrelsen senast tre veckor före mötet tillställas medlemmarna,
eller kungöras i ortspressen. Vidare skall kallelse jämte förslag till föredragningslista anslås i
klubblokal eller på annan lämplig plats. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning
eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig
betydelse för föreningen eller dess medlemmar skall det anges i kallelsen.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med
budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas
tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen skall anges var
dessa handlingar finns tillgängliga.

16 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem skall vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet.
Styrelsen skall till årsmötet avge skriftligt yttrande över förslaget.

17 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
Medlem som har betalat medlemsavgifter och under mötesåret fyller lägst 15 ÅR har rösträtt
på möte. Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud.
Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.

18 § Beslutförhet
Mötet är beslutsmässigt med det antal röstberättigade medlemmar som är närvarande på
mötet.

19 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 8 § första stycket och 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla
frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit
högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet
avgivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av
antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem så begär, skall dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av
ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid
val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

20 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen.
Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot av styrelsen, valberedningen
eller till revisor i föreningen.

21 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet skall följande behandlas och protokollföras:
1. Fastställande av röstlängd för mötet.
2. Val av ordförande och sekreterare för mötet.
3. Val av protokolljusterare och rösträknare.
4. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. a) Styrelsens verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret,
b) Ekonomisk rapport (balans- och resultaträkning) för det senaste räkenskapsåret.
7. Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhets-/
räkenskapsåret.
8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
9. Fastställande av medlemsavgifter.
10. Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av budget för det kommande
verksamhets-/räkenskapsåret.
11. Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
12. Val av:
a) föreningens ordförande för en tid av 1 år;
b) halva antalet övriga ledamöter, inklusive kassör och sekreterare i styrelsen för en tid
av 2 år;
c) suppleanter i styrelsen med för dem fastställd turordning för en tid av år;
d) 2 revisorer för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
e) 3 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en skall utses till ordförande;
f) beslut om val av ombud till SDF-möten (och ev andra möten där föreningen har rätt att
representera med ombud);.
13. Övriga frågor.
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas
om den inte finns med i kallelsen till mötet.

22 § Extra årsmöte
Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av
föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan framställning skall avfattas
skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte skall den inom 14 dagar utlysa sådant
möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till
föredragningslista för extra årsmöte skall tillställas medlemmarna senast sju dagar före mötet
eller kungöras inom samma tid i ortspressen. Vidare skall kallelsen med förslag till
föredragningslista anslås i klubblokalen eller på annan lämplig plats.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som gjort framställningen
vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast det som föranlett mötet upptas till behandling.
Om rösträtt på extra årsmöte och om beslutsmässighet vid sådant möte gäller vad som sägs
i 17 § och 18 §.

VALBEREDNINGEN
23 § Sammansättning, åligganden
Valberedningen består av ordförande och 2 övriga ledamöter valda av årsmötet. Antalet
övriga ledamöter skall vara lika fördelat mellan könen. Olika åldersgrupper skall finnas
representerade. Valberedningen utser bland sina ledamöter en vice ordförande.
Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så
bestämmer. Valberedningen arbete skall grundas på långsiktighet och framförhållning.
Härvid skall arbetet med nästkommande års förslag på styrelsesammansättning vara
avslutad den 1. oktober. Senast 3 veckor före årsmötet skall valberedningen meddela
röstberättigade medlemmar sitt förslag.

REVISORER
24 § Revision
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och
styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper skall vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna skall granska styrelsens förvaltning och räkenskaper för det senaste
verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14
dagar före årsmötet.

STYRELSEN
25 § Sammansättning
Styrelsen består av ordförande samt 6 övriga ledamöter. Styrelsen skall bestå av kvinnor och
män. Styrelsen utser inom sig vice ordförande.
Vid förhinder för ledamot inträder suppleant enligt av årsmötet fastställd turordning. Avgår
ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe enligt samma ordning
för tiden t.o.m. nästföljande årsmöte.
Styrelsen får utse person till adjungerad ledamot. Sådan ledamot har inte rösträtt men kan
efter beslut av styrelsen ges yttrande- och förslagsrätt.

26 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för
föreningens angelägenheter.
Styrelsen skall - inom ramen för RF:s och SF:s stadgar - svara för föreningens verksamhet
enligt fastställda planer samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att:
• tillse att för föreningen gällande lagar och bindande regler iakttas,
• verkställa av årsmötet fattade beslut,
• planera, leda och fördela arbetet inom föreningen,
• ansvara för och förvalta föreningens medel,
• tillställa revisorerna räkenskaper mm enligt 24 §, och
• förbereda årsmöte.
Ordföranden är föreningens officiella representant. Ordföranden skall leda styrelsens
förhandlingar och arbete samt övervaka att föreningens stadgar och övriga för föreningen
bindande regler och beslut efterlevs. Har ordföranden förhinder skall vice ordföranden träda
in i ordförandens ställe. Styrelsen skall besluta om fördelning av arbetsuppgifterna i övrigt.
Har inte annat beslutats ankommer nedan angivna uppgifter på sekreteraren och kassören.
Sekreteraren:
• förbereda styrelsens sammanträden och föreningens möten,
• föra protokoll över styrelsens sammanträden,
• se till att föreningens handlingar hålls ordnade och förvaras på ett betryggande sätt samt
ansvara för att föreningens historia dokumenteras,
• se till att fattade beslut har verkställts,
• om ordföranden inte bestämmer annat, underteckna utgående handlingar,
• årligen upprätta förslag till verksamhetsberättelse för föreningen.
Kassören
• föra medlemsförteckning och se till att medlemmarna betalar beslutade avgifter till
föreningen,
• se till att föreningen söker bidrag från stat, kommun och idrotts- organisationer m.fl,
• svara för föreningens bokföring vilket innebär skyldighet att föra bok över föreningens
räkenskaper,
• årligen upprätta balans- samt resultaträkningar,
• utarbeta underlag för budget och budgetuppföljning,
• se till att föreningens skatter, avgifter och skulder betalas i rätt tid,
• i förekommande fall upprätta och avge allmän självdeklaration, särskild uppgift,
kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och övriga föreskrivna uppgifter inom skatte- och
avgiftsområdet,
• föra inventarieförteckning, i vilken också av föreningen förvärvade priser införs,
• se till att såväl föreningens medlemmar i föreningens verksamhet som föreningens
byggnader, idrottsmateriel, priser och övriga tillhörigheter är försäkrade på ett betryggande
sätt.

27 § Kallelse, beslutsmässighet och omröstning
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller då minst halva antalet ledamöter
har begärt det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet
ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga
ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte
ske genom ombud. I brådskande fall får ordföranden besluta att ärende skall avgöras genom
skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde. Om särskilt protokoll inte upprättas skall
sådant beslut anmälas vid det närmast därefter följande sammanträdet.
Vid sammanträde skall protokoll föras. Protokoll skall justeras av mötesordföranden.
Avvikande mening skall antecknas till protokollet.

28 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden
till kommitté eller annat organ eller till enskild medlem eller anställd.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall fortlöpande
underrätta styrelsen härom.

TVIST
33 § Skiljeklausul
Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist
skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s eller SF:s stadgar, avgöras
enligt lagen om skiljeförfarande. Dock skall följande gälla rörande kostnaderna för
skiljeförfarandet. Vardera parten svarar för egna kostnader liksom för kostnaderna för den
skiljeman man utsett. Ordförandens kostnader, inklusive kostnaderna för eventuell
sekreterare, delas lika mellan parterna.



Bilaga
Bra i idrott och bra idrott
Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och
psykiskt som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling
Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande
för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar kroppen så att vi mår
bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem
som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala
funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling
Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och
spontanitet, vi trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. Idrott är utmanande och spännande.
I idrotten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att
uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse
oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är
värdefulla på livets alla områden.
Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till
barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i
föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling
Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgörande skäl att
engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär
sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser,
kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder.
Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt
bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling
Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark
attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna
av stort värde för barn och ungdomar.
På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar
de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.
Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.
Det finns således mycket som är bra med idrotten...
Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den
bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och
förbättra verksamheten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati
Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina
och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder
och kön, är delaktiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens
demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och
sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga
träningen och tävlingen.

Fostran
Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska
med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt
viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som
kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid
motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen
fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av
droger.

Jämställdhet
Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga
för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det
menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver
att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på
ansvaret för utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl
kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar
också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel
En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om
inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent
regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan.
Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna
preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador
När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven
träning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare
handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi
Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom
vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med
hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra
Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska
grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor. Den ökar vår förståelse för andra kulturer,
och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrotten är
gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället.
Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som
utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket
motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang
I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva
verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksamheten ett mervärde.
Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och
ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. Det ideella
engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella
ledarna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling

Miljömedvetenhet
Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.
Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och
ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa
sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom
naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt
ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.
(Lydelsen antagen av Riksidrottsmötet i november 1995)